När jag ser din idé så önskar jag att jag hade kommit på den själv. Hur kommer du att dokuentera processen med figurerna? Och hur ska du få andra att delta? Kommer du att mötas av skepticism tror du, eller kommer människor att kasta sig över möjligheten du ger dem?
Jag undrar hur jag hade reagerat... Jag tror att det beror väldigt mycket på min relation till grundaren av projektet. Vilken roll vi har gentemot varandra. Vad tror du att dina medskapande kommer att visa upp för relation till dig när de kliver in i gestaltandet?
Vad kul att läsa din reaktion! Jag tyckte (tycker fortfarande) att det var jättesvårt att sätta upp detta i fikarummet på jobbet av just den anledningen. Det känns oerhört utmanande mot mig själv och blottar min relation till mina arbetskamrater. Jag tänker som du där. Men efter handledning med Peter lyckades jag trots denna ångest (för det är nog det jag kände) fokusera på att processen är den viktigaste. Att jag härigenom faktiskt kan få syn på mig själv och min identitet - hur den påverkas av jobbarkompisarna kanske? Jag skall fotografera vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Förhoppningsvis blir det lite prat om arbetet när vi fikar och då kanske det blir mer kött på benen till uppföljningen av arbetet.
När jag ser din idé så önskar jag att jag hade kommit på den själv.
SvaraRaderaHur kommer du att dokuentera processen med figurerna? Och hur ska du få andra att delta? Kommer du att mötas av skepticism tror du, eller kommer människor att kasta sig över möjligheten du ger dem?
Jag undrar hur jag hade reagerat... Jag tror att det beror väldigt mycket på min relation till grundaren av projektet. Vilken roll vi har gentemot varandra.
Vad tror du att dina medskapande kommer att visa upp för relation till dig när de kliver in i gestaltandet?
Vad kul att läsa din reaktion!
RaderaJag tyckte (tycker fortfarande) att det var jättesvårt att sätta upp detta i fikarummet på jobbet av just den anledningen. Det känns oerhört utmanande mot mig själv och blottar min relation till mina arbetskamrater. Jag tänker som du där. Men efter handledning med Peter lyckades jag trots denna ångest (för det är nog det jag kände) fokusera på att processen är den viktigaste. Att jag härigenom faktiskt kan få syn på mig själv och min identitet - hur den påverkas av jobbarkompisarna kanske?
Jag skall fotografera vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Förhoppningsvis blir det lite prat om arbetet när vi fikar och då kanske det blir mer kött på benen till uppföljningen av arbetet.